-

Ingen fattar, inte ens du. Jag behöver dig mer än någon annan, jag förstår att du inte orkar med mig längre. Jag är ledsen över att jag varit en sådan dålig vän. Men det verkar inte spela så stor roll för dig om jag säger förlåt, för du verkar liksom inte bry dig om det. Ska jag vara ärlig så vet faktiskt inte jag heller längre, jag vet inte om våran vänskap håller. För det har varit så mycket tjafs och sådant mellan oss och är man bästavänner så kan man inte ha det så. Jag vet att jag sagt fel saker, och inte stöttat dig när du behövt det, och det ångrar jag grovt mycket. Jag vill inte ha det såhär, för allt känns så fel utan dig. Jag älskar dig väldigt mycket, men ärligt talat så vet jag inte vad som händer senare. Finns det inget vi längre?, hur kunde det hända liksom? Det har ju alltid varit vi på något sätt, men nu kanske jag måste släppa det, att försöka leva mitt liv utan dig. Jag förstår inte hur det ska gå, för det skulle ju vara du och jag från dag 1 till graven. Fuck allting helt seriöst, jag pallar inte leva utan dig och jag vill att du förstår det. Men det är ditt val nu, jag hindrar dig inte. Om du vill gå så tycker jag att du ska göra det, hur svårt den än kommer vara för mig så är det viktigast för mig att du mår bra. Minnena med dig glömmer jag aldrig, tro mig. Du har varit min bästavän i alla lägen, och är självklart det fortfarande. Du har den största delen i mitt hjärta. Systrar till döden, det var väl så vi sa? Ska allting vi varit med om aldrig ha existrerat nu, ska jag behöva vänja mig vid den tanken så dör jag fan hellre. Förlåt, jag har varit/är en idiot ..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0