En tanke, eller kanske flera

Har verkligen tänkt på det sista tiden. Jag saknar att ha närhet, att vara sådär riktigt skrikande kär. Att varje dag när man vaknar upp, ha den där pirrande känslan i magen och känna sig sådär lite extra glad. De flesta runt omkring mig har pojk/flickvän och jag kan gott och väl säga att jag är otroligt avundsjuk på det. 

Jag hittar alltid fel killar, som får mig att må bra till en början men i längden visar det sig att han inte alls var så som jag trodde. Men det sägs ju att man inte kan hitta den rätta förrän man testat alla de som är fel. Men ja jag vet inte, har bara funderat på det här, det är svårt att hitta någon. Men det är ingen ide att leta liksom, för kärleken komer alltid när man minst anar det. 

Dessutom är jag fundersam runt nu, om det är värt att kämpa för en person eller inte. Det är så sjukt svårt att veta i vissa situationer. Men det är den enda som jag faktiskt skulle kunnna vara riktigt säker på att han inte skulle såra mig. Dock är det inte så enkelt, vet inte var vi står för tillfället heller. 

Fick bara lust att skriva av mig lite. Kärlek är svårt.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0