'J

Jag fattar inte vad som händer just nu. På några veckor har jag förlorat så mycket vänner, det är sjukt ledsamt och tråkigt. För när man väl byggt upp vänskap, så rasar allt och sedan är det borta. Jag hatar att bråka med folk, det är det absolut värsta jag vet. Men trots det så dras jag till det, säger saker och sedan är det kört. Jag är sån, säger en massa innan jag tänker efter. Personen jag sagt det till blir sjukt sur och pratar inte med mig längre. Då ångrar jag mig, men jag är inte någon som ber om ursäkt och verkligen försöker lösa det, bara när det gäller vissa.

Jag saknar mycket av förra sommaren, än så länge suger denna sommar. Jag trodde att den här kunde bli lika bra, men det funkar inte. För ett år sedan var allt så himla bra liksom, jag hade några som jag verkligen älskade av hela mitt hjärta. Visst har jag blivit närmare vänner med två av de, men de andra.. Våran vänskap finns inte längre. Jag hade ett bra förhållande med någon jag verkligen tyckte om, var så sjukt lycklig. Från början till slutet av sommaren va allt helt underbart. Jag skulle kunna göra vad som helst för att få allt det där tillbaka. Även om saker och ting har blivit både bättre och sämre under det här året, så känner jag mig tom.. Jag har förlorat något jag inte vill klara mig utan. Jag vet inte vad ibland, antagligen att bli så pass uppvaktad och älskad igen.

Rädslan att ge mitt hjärta på nytt är så jobbig, jag vågar inte.. Vill inte bli sårad igen, jag orkar inte det. Allt är så komplicerat. Även om jag inte har några problem hemma, lr så.. Jag är förvirrad av mig själv, av andra. Vet inte vad jag vill. Vad jag ska göra för att få alla att acceptera mig för den jag är. Saknaden river i mig